söndag 20 april 2014

Pest eller kolera

Ibland kan ens val vara svåra beslut, men måste tas.

Ett barn kan vara väldigt omogen men väldigt intelligent och skall börja i skolan. Då är frågan skall barnet vänta ett år pga. sin omogenhet eller börja i en klass där barnen är född under samma år som ditt barn.

Vad är fördelen med att vänta ett år med skolstarten? Barnet får mer tid att lek och mogna på sig, slipper att bli tillrättavisad hela tiden för att barnet vill leka istället för att sitta och lyssna på förskollärarna. Nackdelen är att barnen är yngre och mindre stimulans för intelligensen.

Vad är fördelen med att börja i sin egen årskull? Intelligensen får mer stimulans. Nackdelen är mindre lektid.

Frågan är, vilket val skall en välja pest eller kolera?


En person får gallsten och behöver operera bort gallan för att undvika återfall. Patienten har sedan tidigare haft en stroke vilken gör att läkaren rekommenderar att inte göra någon operation.

Vid en operation finns det en risk att patienten få en ny stroke, utan operation är sannolikheten stor att patienten får återfall av gallsten.

Frågan är, vilket val skall en välja pest eller kolera?

fredag 18 april 2014

Att vara stöpt i samma form

Vad är normalt beteende?

De flesta har en åsikt om vad som är ett normalt beteende, frågan är var det kommer ifrån, troligtvis först från våra föräldrar sedan vänner och bekanta. Vem är det som säger att dessa människor har rätt? Ingen utan, det är vi själva som tycker det som sägs låter rimligt och tar till oss detta eller om man är ett barn så litar en på sina föräldrar.

Alla barn är olika och därför mognar på sig i sin egen takt, detta är inget vi kan påverka i stor mängd. De finns barn som sitter ständigt still och andra barn som har spring i benen. Varför skulle de barn som är stilla sittande vara mer normala än de som har spring i benen? Ofta anses det, att barn som har spring i benen har någon form av bokstavskombination. Varför det? Kan de inte bara ta den slutsatsen att barnet är omogen. Nä, det går inte, barnet följer inte det mönster som anses normalt för sin åldersgrupp.

Vissa barn har stor fantasi medan andra inte, vad är normalt? Ett barn som har stor fantasi kan hitta på många olika upptåg som flera tycker är jobbigt och stökigt. Dessa barn kan ofta anses som bråkiga och stökiga. Varför tar man inte reda på vad som är syftet med upptåget och på så sätt lära förstå i stället för att döma. Ibland kan barn behöva stöd i sina fantasier och lekar, de kan ibland ha svårt att sätta gränser.

Vad är normalt?

Om någon går baklänges i stället för framlänges anser vi det som onormalt och tycker därmed att något inte står rätt till med denna person. Frågan bör i stället ställas, varför går personen baklänges?
De finns kanske en förklaring som gör att det blir helt normalt för denna person att gå baklänges. Trots att vi vet att människa har lättare för att gå framåt än bakåt pga. vår kroppsuppbyggnad.

Varför anses det normalt att äta med gaffel och kniv i stället för med händer? De flesta skulle svara att vi är inga apor eller att vi civiliserade. Titta vi runt om i världen är det många människor som äter med händerna. Vad är dem då? Onormala? Ociviliserade? 

De länder som har under vissa tider på året ett kalt klimat använder sig ofta av skor, detta har gjort att vi har tar tappat visa förmågor så som vi kunder för många år tillbaka. De människor som inte har några armar använder sina fötter och mun till alla sina rörelser och det anses som fantastik, vilket det är. De människor som har armar använder sina fötter enbart för att stå, gå, spring och hoppa. Tänk om vi människor skulle börja redan från födseln använda både fötter och händer till samma typ av rörelser och därmed träna upp den förmåga som de människor utan armar har. Skulle dessa människor som använder sina fötter anses som onormala?

Framgångsrika människor är ofta personer som går utanför ramarna, anses de som onormala eller järva. Många av dessa framgångsrika personer har någon typ av bokstavskombination och ansågs som barn onormal och ibland konstig. När det blivit äldre och framgångsrika har de blivit accepterade och många ser upp till dessa. Har dessa blivit normala?

Återigen vad är normalt och är det bra om alla stöps i samma form? Vi kanske måste lära oss att se utanför ramarna och ha större tolerans. Vi är ju trots allt olika.


lördag 12 april 2014

Rehabilitering

När du råkar ut för en olycka, sjukdom mm och därmed behöver vård och sedan rehabilitering.

Efter själva sjukvården borde sedan en rehabiliteringsplan tas fram för vårdtagaren och kontaktperson. Denna person skall se till att planen efterlevs och justeras efter behoven.

Riktigt så ser inte vården ut idag tyvärr, utan vårdtagaren måste hela tiden kämpa för sin vård och tjatar du inte tillräckligt får du ingenting. Är det verkligen detta vi betalar skatt för?

Om du blir sjuk och inte har någon eller några som kämpar för dig får du inte tillräcklig vård. Det borde vara statens intresse att få de sjuka friska, som komma upp på bena igen och återgå till sitt arbeta/skolan.

Att vara sjukskriven är en stor ekonomisk förlust för den enskilde personen och för samhället, därför borde det innebära att det finns ett intresse att se till att alla får rätt vård och mängd. Efter en olycka eller sjukdom kan en personlighetsförändring ha skett. Lika så kan personen blivit deprimerad, detta kan många gånger vara svårt att se.

De personer som t.ex. får en kraftig stroke blir ofta förlamad på ena sida och kan ha fått en personlighetsförändring. Dessa personer kan många gånger ha svårt att se att de behöver rehabilitering. Sjukvården för stokepatienter består idag av att de ser till att du får den hjälp som behövs för att du skall fungera i hemmet. Vad händer därefter?

När du väll är hemma från sjukhuset går vården många gånger vidare till vårdcentralerna. Där finns det ofta ingen kompetens när det gäller stoke och dess behov. Hur skall du som patient veta vad du behöver och vad det finns för olika möjligheter till rehabilitering?

Det borde inte vara patienten som skall behöva kämpa för att få rätt vård och rehabilitering utan sjukvården skall se till att varje enskild patient får en behandlingsplan och rehabiliteringsplan.

Här har samhället något att bygga vidare på och utveckla.

Sedan har vi alla anhöriga som blir påverkade på olika sätt när något har skett och sker, vad får de för hjälp? Inte mycket, här är det lika så att de flesta inte vet vad de har för möjlighet att få hjälp med alla sina funderingar och upplevelser.

Sjukvården har mycket att arbeta med, behöver förtydliga sina avsikter och patientens möjligheter.

lördag 5 april 2014

Fritidsverksamheten i skolan

Hur ser fritidsverksamheten ut i de olika skolorna?

Många fritids är idag en ren barnpassningsverksamhet, men borde den inte kunna utvecklas?

Varje skola har en fritidsverksamhet, vilket samarbete finns det mellan fritids och de olika klasserna i skolan? Skolan och fritids borde kunna samarbeta mer tillsammans i många områden i skolans utbildning. T.ex. Om eleverna arbetar med fåglar i NO, kan fritids fortsätta genom att måla fåglar, snickra fågelholk, gå ut och se om de kan hitta dessa fåglarna utomhus och finna vad de äter för mat mm.

Genom god planering mellan fritidsverksamheten och lärarna kan dessa se till att eleverna får en mer lärande verksamhet efter lektionstid på ett mer lättsamt sätt.

Nationella prov

Nationella proven görs nu för tiden från årskull 3 och hur har man tänkt då?
Vem är proven till för? Eleven, läraren, båda eller skolan?

För flera år sedan skrevs det ofta om att flera elever gick ut ur grundskolan utan att kunna läsa och skriva, hur gick det till? Om detta händer, vems fel är det, eleven?

Om det är möjligt för flera elever att gå ut ur grundskolan utan att kunnat ta till sig skolans undervisning måste något vara fel. Frågan är vad som blev fel eller var fel? Har klassen varit för stor och stökig eller har eleven haft problem hemma, lyst med sin frånvaro? Har läraren verkligen tagit sig tid att se alla elevers behov. Att ha ett barn i skolan krävs ett stort samarbete mellan lärare, föräldrar, skola och elever. Skolan kan självklart inte kräva att föräldrarna skall kunna allt som lärs ut av lärarna men en dialog borde kunna krävas för att kunna ge alla elever sitt stöd, hjälp och på så sätt kunna sätta in rätt stöd.

Klasserna är rätt stora och det ställer höga krav på en lärare, ett Nationellt prov borde ses som en kvittens på lärarens lärande om det har varit rätt eller om några förändringar bör ske. Samtidigt kan läraren i god tid se om det finns bitar hos eleven som behövs arbetas mer på för att kunna förstärka elevens kunskaper. Skolan få också en god bild på hur kompetensen är bland skolans personal och på så sätt kan utveckla lärandet genom att sätta in rätt åtgärder. Det är viktigt att skolan ger sin personal kontinuerlig utbildning.

Vad händer när det visar sig efter ett Nationellt prov att en eller flera elever har brister i sina kunskaper och därmed kommer inte att klara kunskapsmålet för sin årskull? Sätter skolan in resurser i klassen eller får eleven extra lektioner? Detta är frågan, vad gör skolan med resultatet av de Nationella proven?




onsdag 2 april 2014

De eviga valen

Varför skall en hela tiden behöva göra en massa val?

Borde inte Förskolor, skolor, Vårdcentral mm vara likvärdiga?

När det är dags att låta sitt barn få barnomsorg, vill det flesta inte välja det första bästa utan har säkert en id'e hur det vill att sitt barn skall ha det. Varje förälder har säkert insett att sitt barn skall tillbringa flera timma på en Förskola, man kan faktist jämföra med en arbetsplats för vuxna. 

Vill vi vuxna ha en arbetsplats som består av höga ljud, det tror jag inte. Vill vi att våra arbetskamrater slutar? Tror inte det. 

Frågan är vad vill vi ge våra barn?
Tror att det flesta vill ge sina barn en lugn, trevlig, trygg miljö och lärorik tid.


När det är dags för skolan, vad vill vi då ge våra barn?
Att välja en skola åt sitt barn är inte lätt, vi vill ju ge vårt barn en bra miljö för studier. 
Hur kan vi ge det när en klass består av minst 20 elever och en lärare? Hur skall en lärare hinna med alla elever?

Alla elever är olika och behöver olika typer av stöd och hjälp. Vissa fångar läsningen fort och andra siffror. Vissa sitter som en ljus vid sin stol medan andra har svårt för det. Alla elever har kommit olika långt i mogenheten och det är något som en lärare måste ha i åtanken. 

Skall inte alla skolor ha samma förutsättningar? Som förälder skall man inte behöva fundera på vilken skola som är bäst för sitt barn utan alla borde vara likvärdiga. Lärarna måste ha en miljö så att de trivs och inte slutar. Inga elever skall behöva utsättas för att lärarna slutat tätt efter varann under en och samma termin.

Frågan är hur skapar vi en god miljö och lärorik? 
Hur ser skolorna ut idag? De är ofta väldigt slitna och trånga. Många skolor skulle behöva få mer färg som stimulerar lärandet och kanske låta barnen skapa en mer personlig klass med hjälp att trä- och syslöjdslöjden, fritis mm.

Hur kan man utveckla skolan? Idag har skolan likvärdig uppbyggnad som på 1800 talet. Klasserna behöver bli mindre, mer elevanpassad, se till att ta vara på varje barns olika sätt att ta till sig lärandet. Regeringen borde satsa mer på barnen och skolan dvs. ge bättre förutsättningar för varje individ?

Hur kan vi få till detta är fråga?


torsdag 27 mars 2014

Ett nytt liv föds

Dagen när ett nytt liv föds på alla våra BB är de flesta föräldrar lyckliga över det nyfödda barnet. Barnet är så litet och sårbar helt beroende av sin omgivning. Dessa små goa händer och fötter, ögon som tittar nyfiket när de är vakna. Man kan ju inget göra än att älska detta barn.

Vad har vi för ansvar gent emot det nyfödda barnet? En fråga som behövs tänkas över mer än vi kanske gör. Vi kommer inte ifrån att alla personer formas av sin omgivning och vad gör vi för att undvika dess påverkan? 

Förutsätter att alla nyblivna föräldrar vill ge sina barn en god och trygg uppväxt. Misstänker att svaret på hur vi gör för att ge varje individ en bra uppväxt är olika. Det finns säkert många allternativ. Alla föräldrar är olika som personer och formad efter sin omgivning och uppväxt, vilket gör att besluten tas utefter dess kunskaper.

Studier har visat att barn som sover i samma säng som sina föräldrar, blir oftast tryggar i sig själv. Trots att de flesta föräldrar känner till detta låter man barnet från dag 1 sova i en egen säng. Varför gör vi det? För att omgivningen säger så? Tror det finns föräldrar som är rädda att barnet skall hamna under en och kvävas eller tycker det blir för trångt i sängen.

Samhället har en viss förmåga att skapa situationer, både på gott och ont som tyvärr påverkar våra beslut. Innan ett barn föds diskuteras det en del på arbetsplatsen, hos familj och vänner vad det tycker en skall göra i olika situationer och som en nybliven förälder är de flesta tacksamma för alla råd. En nybliven förälder är oftast lite villrådig och vill göra allt rätt för sitt barn.

Vad tror ni att barnet själv vill?

Denna fråga är inte lätt att svara på men helt klart värt att fundera på. Hur många gör det? Misstänker inte så många, men det finns säkert någon.

Tror att alla barn skulle svara kärlek, trygghet, närhet och god omvårdnad.